Mot slutet av 20-talet började Johnson Line planera för en ny, mycket stor, serie fartyg för linjetrafiken. Denna långa serie bestod av totalt 21 st. fartyg.
Götaverken fick ordern på den nya Argentina-serien 1934, som inledes med fyra stycken, Argentina, Brasil, Nordstjernan och Uruguay. Året efter sjösattes och levererades dom. Beställningspriset för dessa var 2,8 miljoner kronor far varje fartyg.
1937 levererades Colombia och Chile. 1938, Peru. 1939, Venezuela I. 1940, Ecuador. 1943, Argentina (II) och Brasil (II). 1944, Suecia och Venezuela (II). 1945, Panama, 1946, Bolivia. 1947, Paraguay. 1948 slutligen Guayana som blev det sista fartyget i serien som byggdes vid Götaverken.
De fyra sista fartygen i serien byggdes vid Kockums Varv i Malmö, som 1943 levererade La Plata och Amazonas. 1944 levererades Orinoco och Bio-Bio.
Tonnage: 5368 brt, 3077 nrt, 7060 tdw.
Motorfartyg, byggt 1935 av Götaverken, Göteborg som NB 485.
Dim: 134,12 x 16,99 x 7,31 m.
Maskineri: 2 st 4-takts enkelverkande 8-cyl B&W-dieslar på 5400 ahk tillverkade vid varvet. 15,25 knop.
Signal: SDQA
RN: 7992
1935, den 8 januari sjösatt vid Götaverken och döpt till Argentina av se´nora de Vignez. Det var det första fartyget i en helt ny serie på 21 st. Byggkostnaden uppgick till 4 miljoner kronor. Fartyget hade plats för 12 passagerare.
Provturen genomfördes den 21 mars och bland gästerna ombord fans dåvarande handelsminister F. Ekman och ecklesiastikminister Arthur Engberg. Farten var kontrakterad till 15 knop men vid provturen uppnåddes hela 17 knop. Efter lastning i Limhamn gick jungfruresan till Sydamerika, där det eleganta fartyget mottogs med stor uppmärksamhet.
1939, den 14 maj utbröt brand i korkisoleringen till fartygets kylrum, medan hon låg för reparation vid Götaverken. Efter fyra timmars arbete för brandkåren kunde elden släckas. Några dagar senare blossade elden upp igen men släcktes ånyo.
1939, vid krigets utbrott i september hade Argentina lastat i norrlandshamnarna och skulle passera Trelleborg just när det tyska minfältet lades ut utanför Falsterbo. Argentina stoppade på Trelleborgs redd tills minlots kunde erhållas och fortsatte sedan resan. Medan Argentina låg på redden kom en dansk ångare stävande mot minfältet utan vetskap om detsamma. Argentina hissade signaler för att varna ångaren, men det danska fartyget lämnade signalerna utan åtgärd. Den danska ångaren skulle ha gått sin undergång till mötes i minfältet om inte dess styrman av en händelse kopplat på radion och i samma ögonblick fått höra ett meddelande, som beordrade hans fartyg att stoppa i Trelleborg.
1942, den 6 juli minsprängdes hon i Skagerack på resa från Santos till Göteborg.
Minsprängningen
Argentina befann sig på sin första lejdbåtsresa och var i sällskap med motorfartyget Uddeholm från Göteborg, på väg från Sydamerika till Göteborg. Fartygen hade full last av huvudsakligen bomull och fodermedel.
Då fartygen den 6 juli vid 19-tiden befann sig i Skagerack, 30 sjömil sydväst om Kristiansand, minsprängdes Uddeholm. Från Argentina sattes styrbords båda livbåtar omedelbart i sjön och bemannades med elva man för att undsätta Uddeholms besättning. Detta blev troligtvis räddningen för de män, som tillhörde livbåtsbesättningarna, ty då livbåtarna hunnit ungefär halvvägs mellan fartygen exploderade en andra mina och denna träffade Argentina på babordssidan. Livbåtarna vände då för att ro tillbaka till Argentina och bistå den egna besättningen, men båtarna hann inte fram till fartyget, innan det sjönk, ty ytterligare två minor exploderade så gott som omedelbart efter den första. Cirka fyra minuter efter den sista mindetonationen sjönk Argentina med akterskeppet före.
Foto: Skyfotos
Motorfartyg, byggt 1935 av Götaverken, Göteborg som NB 486.
Tonnage: 5368 brt, 3077 nrt,7060 tdw.
Dim: 134,12 x 16,99 x 7,31 m.
Maskineri: 2 st 4-takts enkelverkande 8-cyl B&W-dieslar på 5400 ahk tillverkade vid varvet. 15,25 knop.
Signal: SDAN
RN: 8014
1935, den 14 februari sjösattes hon och döptes till Brasil av generalkonsul Axel Ax:son Johnsons dotter, Margaret Johnson.
1935, den 18 maj levererades Brasil och insattes i Sydamerikalinjen. Detta var det första svenska fartyget med eldsläckningsanordning som kunde manövreras från bryggan. Dessutom fans det installerat en centralkylanlägning för reglering av inombordstemperaturen (aircondition) vid gång i tropiska farvatten samt för skydd av ömtåliga laster.
1937, räddades en maskinist på en engelsk ångare till livet ute på oceanen genom att kaptenen och skeppsläkaren på Brasil ingrep.
1940, vid tiden för ockupationen av Norge befann sig Brasil i transoceana farvatten och fick således stanna utanför spärren.
1941, sattes hon i lejdtrafik mellan USA och Vladivostok för Harrison Lines räkning. I april blev fartyget utsatt för ett sjöröveri på Haiti. Under lastning av kaffe i Santo Domingo beslagtogs Brasil av de dominikanska myndigheterna i enlighet med panamerikanska Washingtonöverenskommelsen, som det uppgavs. Vid kuppens utförande lockades förste styrmannen i land och greps av en militärstyrka samtidigt som tre mindre örlogsfartyg riktade sina kanoner mot Brasil och satte ombord 30 beväpnade soldater. Befälhavaren för styrkan förklarade trots kapten Rankes protester Brasil beslagtaget. Kaptenen fördes iland samtidigt som besättningen ställdes upp på kajen, medan dominikanska soldater stod klara för eldgivning. Besättningen fördes sedan till i förväg beställda hotellrum utom en styrman, en maskinist och kocken, vilka fick stanna ombord, kocken för att han var den ende som kunde sköta den moderna elspisen. I sex dygn stannade soldaterna ombord och smorde kråset. En del av svenskarna blev erbjuden anställning i dominikansk tjänst.
Efter diplomatiska förhandlingar frigavs Brasil den 2 maj, och den 23 juli kom fartyget till Göteborg på sin första lejdresa, fullastad med kaffe, frukt och styckegods.
1942, den 11 oktober kom Brasil till Göteborg tillsammans med systerfartyget Ecuador, efter sin andra lejdresa. Från sin tredje påbörjade lejdresa återvände Brasil ej.
1943, den 9 januari minsprängdes Brasil utanför Norges västkust.
Minsprängningen
Efter tysk kontroll i Kristiansand gick fartygen Sveajarl, Brasil och Ecuador till sjöss den 8 januari 1943 på resa från Göteborg till Buenos Aires. På morgonen den 9 januari befann sig fartygen i höjd med Stavanger. Sveajarl gick först, därefter Brasil, och slutligen Ecuador.
Kl. 07.30 iakttog man från Brasil, som befann sig 5 sjömil akter om Sveajarl, att ljusen där ombord slocknade, tydligen till följd av minexplosion. Brasils motorer stoppades omedelbart och slogs back. Man stod just i begrepp att sätta en livbåt i sjön från Brasil för att ge Sveajarl assistans, då Brasil kl. 07.55 skakades av en våldsam explosion. Hela förskeppet lyftes, ett intensivt eldsken utvecklades sig och delar av fartygets last flög i luften. Brasil kastades först åt styrbord och sedan åt babord och blev liggande med 30 till 40 graders slagsida.
Brasils fyra livbåtar sattes i sjön och efter 2-3 minuter befann sig hela besättningen i båtarna, som roddes bort från fartyget. I livbåtarna diskuterade man om möjligheterna att åter gå ombord på Brasil, som ännu flöt med tänd belysning. Just då exploderade ännu en mina, vilken som den första träffade på babordssidan. Den andra explosionen skedde kl. 08.56 och 13 minuter senare gick Brasil till botten med aktern före, efterlämnande en stor oljefläck efter sig på vattenytan.
På grund av den tilltagande sydliga vinden och sjön nådde Brasils livbåtar Ecuador först vid elvatiden. Då man befarade att Ecuador själv när som helst också kunde sprängas, fick Brasils besättning stanna kvar i livbåtarna på betryggande avstånd från Ecuador. Man övervägde om man skulle ta risken att gå ombord på Ecuador eller sätta segel och söka sig in mot land. sedan vind och sjön ökat ännu mera ombordtogs Brasils besättning på Ecuador under stora svårigheter vid middagstid. På kvällen, då den ena av Ecuadors livbåtar återvänt från undsättning av Sveajarls besättning samt den andra livbåten fått order att segla mot land, (som sedan inte mera hördes av) satte Ecuador kurs mot Kristiansand. Man vågade inte ligga kvar vid minfältet under natten.
Brasils besättning lyckades inte rädda några av sina tillhörigheter. Skeppsdagboken och fartygets alla handlingar förlorades liksom kurirposten. Brasils och lastens värde uppskattades till ca. Sju miljoner kronor. Av besättningen hade några fått mindre skador. Kapten Ranke stukade ena foten.
Tonnage: 5.294 brt, 3696 nrt, 7060 tdw.
Motorfartyg, byggt 1935 vid Götaverken i Göteborg som NB 487.
Dim: 128,25 x 17,05 x 7,31 m.
Maskineri: GV/B&W 2 st, 8 cyl, 630 x 1300 mm på tillsammans 6800 ihk. 15,25 knop.
Signal: SEDT
RN: 8034
1935, den 6 juni sjösattes fartyget och döptes av Margaret Johnson till Nordstjernan för 2,8 miljoner.
1935, den 28 augusti levererades fartyget till Rederi AB Nordstjernan.
Under kriget låg fartyget dels upplagd och dels sysselsatt i lejdtrafik.
1949 - 1953, gick hon på Fjärranösterntraden.
1968, den 11 mars såld till Sea Breeze Nav Inc, Piraeus, Grekland. Omdöpt till Frances.
1969, på sommaren såld till taiwanska upphuggare.
1969, den 20 augusti ankom Frances till Kaohsiung för att skrotas.
Tonnage: 5.294 brt, nrt, 7.060 tdw.
Motorfartyg, byggt 1935 vid Götaverken som NB 488.
Dim: 128,3 x 17,1 x 7,3 m.
Maskineri: GV/B&W, 2 st, 8 cyl, 630 x 1300 mm, tillsammans 6800 ihk. 15,25 knop.
Signal: SJLA
RN: 8034
1935, den 28 augusti sjösattes fartyget och döptes till Uruguay.
1935, den 5 november levererades Uruguay till Rederi AB Nordstjernan. I provturen deltog bl.a. generalkonsul och fru Axel Ax:son Johnson.
Under kriget var Uruguay dels upplagd och dels sysselsatt i lejdtrafik.
1943, när hon gick i lejdbåtstrafik kolliderade Uruguay i Kristiansand med ett tyskt fartyg och fick lagas provisoriskt, innan hon kunde fortsätta till Göteborg.
1968, i mars såld till en grekisk redare, Sea Glory Navigation Inc., Monrovia. Omdöpt till Lilly.
1969, höggs fartyget upp.
Foto: Tomas Johannesson
Tonnage: 5.297 brt, 2.905 nrt, 7.060 tdw.
Motorfartyg, byggt vid Götaverken 1937 som NB 510.
Dim: 128,3 x 17,1 x 7,3 m.
Maskineri: GV/B&W, 2 st, 8 cyl, 630 x 1300 mm, tillsammans 6800 ihk. 15,25 knop.
Signal: SKDT
RN: 8196
1937, den 31 maj sjösattes fartyget och döptes av fröken Marie Claire Ax:son Johnson till Colombia.
1937, den 28 augusti levererades Colombia till Rederi AB Nordstjernan. Under provturen uppnåddes en fart av 17 knop.
Under kriget var fartyget sysselsatt dels i trafik över Stilla Havet, dels i lejdbåtstrafik men låg även periodvis upplagd.
1954, den 24 november grundstötte Colombia utanför Skeppsmalmens fiskeläge vid Skags Udde i bottenhavet och blev till vrak där. Befälhavaren Bure Herrström omkom under räddningsarbetet av besättningen.
1955, den 10 februari såldes fartyget till danska upphuggare efter flera fruktlösa bärningsförsök.
1955, den 8 juli utbröt en våldsam brand ombord vid vilken en stor del av fartygets inredning förstördes.
Vykort
Tonnage: 5.297 brt, 3.704 nrt, 7.060 tdw
Motorfartyg, byggt vid Götaverken 1937 som NB 511.
Dim: 128,3 x 17,1 x 7,3 m.
Maskineri: GV/B&W, 2 st, 8 cyl, 630 x 1300 mm, tillsammans 6800 ihk. 15,25
Signal: SKUN
RN: 8216
1937, den 28 augusti sjösattes och döptes fartyget av fru Carmen Ax:son Johnson till Chile.
1937, den 17 november levererades Chile till Rederi AB Nordstjernan. Jungfruresa gick till Sydamerikas västkust och Chile dit inget Johnsonfartyg seglat på 15 p.g.a. den så kallade Lima-incidenten som inträffade 1921.
Under kriget var Chile sysselsatt med trafik över Stilla Havet och i lejdtrafik, men hon låg även upplagd periodvis.
1959, i januari liggande i Köpenhamn blev Chile svårt brandskadad. En stuveriarbetare hade fimpat en cigarett mot en säck fylld med nitrat. Brandkåren tvingades sänka henne liggande vid kaj. Chile bogserades sedan efter bärgningen till Lindholmens Varv i Göteborg för reparation.
1968, i mars såld till Vakis Compania de Navigacion S.A., Panama för 240.000 USD. Omdöpt till Vakis.
1968, i december såldes fartyget till taiwanska upphuggare, efter att redan på första resan under ny flagg råkat ut för maskinhaveri.
Foto: Tomas Johannesson
Tonnage: 6.017 brt, 4.430 nrt, 6.910 tdw.
Motorfartyg, byggt vid Götaverken 1937 som NB 519.
Dim: 128,3 x 17,1 x 7,3 m.
Maskineri: GV/B&W, 2 st, 8 cyl, 630 x 1300 mm, tillsammans 6800 ihk. 15,25 knop
Signal: SLIN
RN: 8285
1938, den 14 maj sjösattes fartyget och döptes till Peru av gudmor fru Ingeborg Mark.
1938, den 18 augusti levererades fartyget till Rederi AB Nordstjernan.
Under kriget sysselsattes fartyget i trafik över Stilla Havet och i lejdtrafik.
1952, den 24 oktober kolliderade Peru med det svenska motorfartyget Sandhamn, Stockholm på floden Guayas i Ecuador. Peru fick endast lindriga skador.
1970, den 28 februari såld till Maco Venture Shipping Co. S.A., Panama. Omdöpt till Maco Venture.
1971, i juli såld till köpare i Shanghai för upphuggning.
Foto: Tomas Johannesson
Tonnage: 6.991 brt, 5.297 nrt, 7.400 tdw.
Motorfartyg, byggt 1939 vid Götaverken som NB 530.
Dim: 128,3 x 17,1 x 7,3 m.
Maskineri: GV/B&W, 2 st, 8 cyl, 630 x 1300 mm, tillsammans 6800 ihk. 15,25 knop.
Signal: SLRN
RN: 8315
1938, den 5 november sjösattes fartyget och döptes av fru S. Stendahl till Venezuela.
1939, den 21 januari levererades fartyget till Rederi AB Nordstjernan.
1941, den 8 april avgick Venezuela från Göteborg med last av papper och pappersmassa till Rio de Janeiro. Fartyget hade erhållit fri lejd från såväl engelska som tyska myndigheter. Samma dag anlöptes Kristiansand i Norge för tysk kontroll, varefter resan fortsatte utan att något anmärkningsvärt inträffade.
1941, den 10 april när Venezuela befann sig ost om Färöarna, anfölls hon av ett tyskt bombplan. Trots att det var under dagtid med god sikt och med tydliga nationalitetsbeteckningar målat på Venezuela, besköts hon med maskingevär, varvid två man sårades lätt.
Bombplanet fällde också sju bomber mot fartyget. En slog genom akterdäck och gick ner i styrmaskinrummet, dock utan att explodera. De övriga bomberna föll i vattnet, men så nära fartyget att vibrationerna åstadkom skador på maskinbäddarna. Venezuelas fart blev genom detta reducerad.
1941, den 11 april ankom Venezuela till Färöarna, där de skadade fick läkarbehandling.
1941, den 14 april avgick Venezuela från Färöarna. Förutom med de skadade besättningsmedlemmarna hade också åtta finska passagerare embarkerat. Finnarna hade varit passagerare på det finska motorfartyget Carolina Thordén, som i mars 1941 bombats i brand på Atlanten. Fartygets besättning och 33 passagerare räddades in till Torshavn på Färöarna. En del av dem fortsatte till Sydamerika med motorfartyget Tunaholm från Göteborg och åtta gick ombord på Venezuela, däribland pastor Salminen med maka och tre barn, samt en nioårig föräldralös pojke.
1941, den 17 april mottog rederiet ett radiomeddelande från befälhavaren på Venezuela;
" Beräknar anlända Rio de Janeiro 2 maj"
Venezuelas antagliga position var då latitud N 52°35´, longitud V 32°50´. Denna underrättelse var det sista som erhölls från fartyget, vilket därefter varit försvunnet med man och allt, endast en obemannad flotte påträffades senare drivande på Atlanten. Venezuela torde ha sänkts utan förgående varning av någon bland de krigförande makternas sjöstridskrafter, varvid de ombordvarande omkommit. Det var den tyska ubåten U123 som torpederade Venezuela. Venezuelas flotte anträffades av finska ångaren Fenix, vilken ett par dagar senare sänktes av tyska flygplan, varunder Fenix befälhavare dödades, medan besättningen räddades in till Torshavn, den sista hamn Venezuela lämnade.
Sänkningen av Venezuela var vår handelsflottas största förlust i spillda människoliv under kriget med 49 personer.
Tonnage: 6.980 brt, 5.503 nrt, 7.400 tdw.
Motorfartyg, byggt 1940 vid Götaverken som NB 543.
Dim: 128,3 x 17,1 x 7,3 m.
Maskineri: GV/B&W, 2 st, 8 cyl, 630 x 1300 mm, tillsammans 6800 ihk. 15,25 knop.
Signal: SMUN
RN: 8409
1939, den 4 december sjösattes fartyget och döptes till Ecuador.
1940, den 7 mars levererades fartyget till Rederi AB Nordstjernan.
Under kriget sysselsattes Ecuador först i fart över Stilla Havet och sedan i lejdfart, men hon låg även periodvis upplagd.
1943, i januari var Ecuador tillsammans med systerfartyget Brasil (I) och motorfartyget Svea Jarl då dessa fartyg minsprängdes väster om Stavanger i Norge. Ecuador satte två livbåtar i sjön för att bärga besättningen på dessa båda fartygen, men den ena gick förlorad med andre styrman och sex sjömän, på grund av det hårda väder som rådde på platsen.
1956, den 28 februari gick Ecuador, som var på utgående från Rotterdam, på en sandbank mellan Terschelling och Vlissingen. Orsaken var hörfel mellan lots och rorgängare. Fartyget och lasten vars värde tillsammans var cirka 25 miljoner kronor gick till spillo. Trots många försök att komma loss från grundet blev hon kvar där. Sakta bröts hon sönder och vid en decemberstorm samma år försvann fartyget helt under havsytan.
Foto: Tomas Johannesson
Tonnage: 7.209 brt, 5.503 nrt, 7.770 tdw.
Motorfartyg, byggt 1943 vid Götaverken i Göteborg som NB 577.
Dim:133, 3 x 17,3 x 7,3 m.
Maskineri: 2 st, 6 cyl, 2-takts Götaverken-motorer av Olsson-typ, 8800 ihk. 16,4 knop.
Signal: SFQT
RN: 8552
1942, den 28 augusti sjösattes fartyget och döptes till Argentina.
1943, den 27 januari levererades fartyget till Rederi AB Nordstjernan.
Under kriget var hon sysselsatt i lejdtrafik och låg delvis upplagd.
1970, i april såldes fartyget till Ismini Shipping Co. Ltd., Famagusta, Cypern för 1,8 miljon kronor. Omdöpt till Ismini.
1971, den 4 juni upplagd i Piraeus.
1975, fick hon nytt namn, Eteoklis II och ny hemmahamn, Limmassol.
1977 - 1979, låg hon upplagd i Pireus.
1979, den 2 augusti kom hon under bogsering till Savona för att huggas upp.
Foto: Tomas Johannesson
Fån Micke Asklanders hemsida: Fakta om fartyg. © Foto Lennart Ramsvik, från Rickard Sahlsten samling.
Tonnage: 7205 brt, 5425 nrt, 7550 tdw.
Motorfartyg, byggt 1943 vid Götaverken i Göteborg som NB 567.
Dim: 128,4 x 17,1 x 7,3m
Maskineri: 2 st, 6 cyl, 2-takts Götaverken-motorer av Olsson-typ, 8800 ihk. 16 knop.
Signal: SJQT
RN: 8599
1943, den 23 februari sjösattes och döptes fartyget av Mamselle Licette Sampaio, dotter till Brasiliens minister i Stockholm, till Brasil.
1943, den 17 september levererades fartyget till Rederi AB Nordstjernan.
Under kriget var hon sysselsatt med lejdtrafik och låg delvis upplagd.
1948, den 23 oktober minsprängdes hon i orkan 10 distansminuter nord om Hanstholm. Maskineriet skadades inte och befälhavaren satte högsta fart mot Göteborg där Brasil möttes av bogserbåtar utanför Vinga. Dessa bärgningsfartyg kunde inte gå längre ut på grund av orkanen. Ombord befann sig 60 personer, passagerare och besättningsmän. Sedan fartyget dockats konstaterades svåra bottenskador och ett upprivet hål på styrbords sida 6 x 2 meter. Brasil reparerades i Göteborg.
1968, i augusti råkade Brasil ut för olycksödet att kantra i Finnbodas docka.
1971, i juni såldes fartyget till Carnival Shipping Ltd, Panama för 265.000 USD. Omdöpt till Charming ( Pa) avgick hon Göteborg den 26 augusti.
1974, i mars ändrades namnet till Char Ming (Pa).
1976, såld till köpare på Formosa. Ankom till Kaohsiung den 26 december för upphuggning.
Foto: Tomas Johannesson
M/S Brasil vid Finnboda varv 10/8-1968. © Foto Christer Samuelsson
Fån Micke Asklanders hemsida: Fakta om fartyg
M/S Char Ming liggande på Singapores redd den 18/3-75
Foto: Lennart Ramsvik
Tonnage: 7.210 brt, 5.580 nrt, 7.730 tdw.
Motorfartyg, byggt 1944 vid Götaverken som NB 583.
Dim: 133,3 x 17,3 x 7,3 m.
Maskineri: GV, 2 stycken, 6 cyl, 630 x 1300 mm, 8.800 ihkr. 16,75 knop.
Signal: SGMT
RN: 8623
1943, den 8 juni sjösattes fartygets skrov på Lindholmens Varv som NB 978 . Beställare var Götaverken. Skrovet var helsvetsat och kostade GV 1.792.550 kronor. Fartyget döptes av makan till KaMeWa-propellerns uppfinnare fru Elov Englesson till Suecia.
1944, den 24 januari levererades fartyget till Rederi AB Nordstjernan.
Suecia tilldrog sig särskilt intresse genom att hon var det första större fartyg som hade försetts med KaMeWa-propeller.
Under krigets slutskede gick Suecia i lejdtrafik.
1970, den 15 juni såldes fartyget till Maco Fidelity Shipping Corp. S.A., Panama. Omdöpt till Maco Fidelity (Gr).
1971, i september såld till köpare i Shanghai för upphuggning.
1971, i september ankom Maco Fidelity Shanghai för att skrotas, men sattes istället i kinesisk flodfart och fick nytt namn, Ho Ping Er Shi 2.
Foto: C.G. Nyström, Fotoarkivet
Maco Fidelity vid Stadsgården 2/7-1970. © Foto Christer Samuelsson
Ur Micke Asklanders samling
.gif)
Foto: Göran Ohlsson
Tonnage: 7.219 brt, 5.501 nrt, 7.750 tdw.
Motorfartyg, byggt 1944 vid Götaverken som NB 596.
Dim: 133,3 x 17,3 x 7,3 m.
Maskineri: GV, 2 stycken, 6 cyl, 630 x 1300 mm, 8.800 ihkr. 16,75 knop.
Signal: SHOT
RN: 8709
1944, den 6 juni sjösattes fartyget och döptes av Milred Johnson till Venezuela.
1945, den 19 april levererades fartyget till Rederi AB Nordstjernan.
Fartyget blev insatt på Brasilien/La-Plata-traden . Undantagsvis utfördes dock åren 1946 och 1949 några resor på Sydpacific-linjen.
Efter att under åren 1950 -1953 uteslutande ha varit i trafik på Brasilien/La-Plata fick Venezuela från 1954 varierande sysselsättning dels på Brasilien/Laplata samt SydPacific och dels, men i mindre utsträckning, på Centralamerikas västkust och Nordpacific (1957) tills hon 1970 utgick i rederiets flotta.
1970, i februari såld till Bry Overseas Nav. Inc., Panama. Omdöpt till Monruby (Pa). Avgick Göteborg den 15 februari.
1972, maj såld till upphuggare på Formosa
1972, den 4 maj ankom Monruby till Kaohsiung för att skrotas.
Foto: Tomas Johannesson
Salongen ombord på Venezuela. Foto: Ingvar Svensson
Passagerarhytt. Foto Ingvar Svensson
Tonnage: 7.219 brt, 4.258 nrt, 7.790 tdw.
Motorfartyg, byggt 1945 vid Götaverken som NB 597.
Dim: 133,3 x 17,3 x 7,3 m.
Maskineri: GV, 2 stycken, 6 cyl, 630 x 1300 mm, 9.200 ihkr. 17 knop.
Signal: SIUT
RN: 8729
1945, den 29 januari sjösattes fartyget och döptes av fru Ingeborg Mark till Panama.
1945, den 31 oktober levererades fartyget till Rederi AB Nordstjernan
1961 - 1963, sattes Panama in på Fjärran Östern-trafiken.
1971, den 13 maj såld till Sea Empire Inc, Panama.
1971, den 15 juni avgick hon med sitt nya namn Sea Empire ( Li ) från Göteborg.
1972, i april såld till Ho-Li Shipping Co Ltd, Panama. Omdöpt till Wah Fung.
1973, i januari såld till taiwanska upphuggare.
1973, den 5 februari ankom fartyget till Kaohsiung för nedskrotning.
Tonnage: 7.222 brt, 5.523 nrt, 7.850 tdw.
Motorfartyg, byggt 1946 vid Götaverken som NB 599.
Dim: 133,3 x 17,3 x 7,3 m.
Maskineri: GV, 2 st, 6 cyl, 630 x 1300 mm, 9.200 ihkr. 17 knop.
Signal: SKGA
RN: 7311
1946, den 29 januari sjösattes fartyget och döptes av fru Vera Ax:son Johnson till Bolivia.
Fartyget fick svåra brand och plåtskador under byggnadstiden. Brinnande olja från det norska fartyget Vimland spred sig till Bolivia. Fartyget reparerades och kunde levereras något senare än planerat.
1946, den 2 september levererades Bolivia till Rederi AB Nordstjernan.
1971, i juli såld till Compania Americana de Vapores S.R.L., Panama. Omdöpt till Balboa.
1976, den 25 september på resa Rotterdam - Buenos Aires, kolliderade hon med den spanska trålaren Madre när Balboa lämnade hamnen i Coruna. Båda kunde med lindriga skador fortsätta sina resor.
1978, på hösten såld till Tarragona de Nav. SA, Panama och omdöpt till Shaheen I.
1979, den 12 februari ankom fartyget till Gadani Beach för att upphuggas.
Tonnage: 7.231brt, 5.525 nrt, 7.890 tdw.
Motorfartyg, byggt 1947 vid Götaverken som NB 610.
Dim: 133,3 x 17,3 x 7,3 m.
Maskineri: GV, 2 st, 6 cyl, 630 x 1300 mm, 9.200 ihkr. 17 knop.
Signal: SLPT
RN: 8838
1946, den 31 oktober sjösattes fartyget och döptes av fru Elsa Björkman till Paraguay.
1947, den 27 mars levererades Paraguay till Rederi AB Nordstjernan.
På 50-talet byggdes fartyget om för att kunna användas som skolfartyg.
1971, den 21 december såld till Mediterranean Link Lines Shipping Co. Ltd., Nicosia. Omdöpt till Katerina K (Cy).
1972, den 13 januari lämnade hon Göteborg för att gå till Piraeus. Hon togs till det grekiska varvet Ikonion Saint George, för att byggas om till passagerarfartyg och för att sedan sättas in i trafik mellan Brisindi - Patras - Pireus.
1975, i september såldes Katerina K till Ioannis Catemizoglou, (upphuggare i Perama) . Ombyggnaden till passagerarfartyg blev aldrig fullbordad utan hon lades upp i halvfärdigt skick.
1976, den 20 april påbörjades nedskrotningen av fartyget.
Liggande i Pireus för ombyggnad 1974
Tonnage: 7.232 brt, 5.538 nrt, 7.890 tdw
Motorfartyg, byggt 1948 vid Götaverken som NB 619.
Dim: 133,3 x 17,3 x 7,3 m.
Maskineri: GV, 2 st, 6 cyl, 630 x 1300 mm, 9.200 ihkr. 17 knop.
Signal: SGJN
RN: 8955
1947, den 2 september sjösattes fartyget och döptes av fru Elin Snöbohm till Guayana.
1948, den 13 maj levererades fartyget till Rederi AB Nordstjernan.
1971, i april såld till Stena Shipping AB, Göteborg. Omdöpt till Rhodos lades hon upp i Göteborg. Namnet Rhodos fanns dock aldrig målat på fartyget.
1972, den 30 juni såldes hon vidare till Golden Crown Shipping Co. Ltd, Monrovia. Omdöpt till Golden Crown (Pa).
1972, den 7 juli avgick hon från Göteborg.
1976, den 2 juli ankrade Golden Crown upp utanför Apapa i Lagos.
1977, den 30 januari lättade hon ankar utanför Apapa i Lagos efter att ha legat där på redden i sex månader för att gå till Cape Town. Efter ett par dagars liggetid i hamn avgick hon Cape Town och styrde mot Kaohsiung.
1977, den 23 mars ankom fartyget Kaohsiung för att upphuggas.
M/S Rhodos upplagd i Göteborg 2/10-1971 (Namnet aldrig påmålat). © Foto Krister Bång, från Rickard Sahlsten samling
Fån Micke Asklanders hemsida: Fakta om fartyg
Tonnage: 7.385 brt, 5.649 nrt, 7.885 tdw.
Motorfartyg, byggt 1943 vid Kockums MV som NB 251.
Dim: 129,1 x 17,4 x 6,8 m.
Maskineri:2 stycken 6 cyl, Kockum - M.A.N. , 7900 ihkr. 17 knop.
Signal: SFRT
RN: 8559
1942, den 18 juli sjösattes fartyget och döptes till La Plata.
1943, den 22 mars var fartyget leveransklart, men beroende på den oroliga tid det var så fick provturen vänta och hon fick ligga förtöjd vid varvets dock-kaj.
1943, den 24 maj gjordes så leveransprovturen, varpå La Plata sedan gick genom Falsterbokanalen till Stockholm där fartyget lades upp.
1944, den 10 augusti togs hon i drift och då i lejdtrafiken.
1957, den 7 juli fick hon brand i maskinrummet utanför den brasilianska kusten. Besättningen som bestod av 44 stycken och åtta passagerare fick överge fartyget och bärgades av ett amerikanskt fartyg. Efter flera misslyckade bärgningsförsök av La Plata drev hon till slut på land. Då hissade den brasilianska marinen den brasilianska flaggan, vilket ledde till diplomatiska förvecklingar mellan länderna. Det ordnade upp sig till slut och rederiet fick tillbaka fartyget, men det var i sådant uselt skick så det såldes för skrotning.
Tonnage: 7.380 brt, 5.654 nrt, 7.885 tdw.
Motorfartyg, byggt 1943 vid Kockums Varv som NB 252.
Dim: 134,2 x 17, 4 x 6,8 m.
Maskineri: 2 stycken 6 cyl, Kockum - M.A.N. , 7900 ihkr. 17 knop.
Signal: SGCA
RN: 8600
1943, den 22 mars sjösattes fartyget och döptes till Amazonas.
1943, den 20 september levererades Amazonas till Rederi AB Nordstjernan.
Efter leveransen blev hon upplagd i Stockholm tillsammans med La Plata. Efter krigsslutet sattes hon i trafik.
1953, den 22 januari kolliderade Amazonas på utgående från Göteborgs frihamn med de vid Götaverken förtöjda jagarna Halland och Malmö. Malmö som låg närmast kajen fick skador och intryckningar, men även Halland skadades. Amazonas fick skador i aktern men kunde fortsätta resan efter besiktning.
1964, juni - juli såld till Guan Guan Shipping, Singapore. Omdöpt till Golden Wonder ( Sg ).
1973, i januari såld till kinesiska upphuggare.
1973, den 1 februari avgick Golden Wonder Hong Kong till Whampoa för att nedskrotas.
M/S Golden Wonder © Foto A Duncan, Från Rickard Sahlsten samling
Fån Micke Asklanders hemsida: Fakta om fartyg
Tonnage: 7.374 brt, 5.651 nrt, 7.890 tdw.
Motorfartyg, byggt 1944 vid Kockums Varv som NB 253.
Dim: 134,2 x 17,4 x 6,8 m.
Maskineri: 2 stycken 6 cyl, Kockum - M.A.N. , 7900 ihkr. 17 knop.
Signal: SGJT
RN: 8627
1943, den 5 juni sjösattes fartyget och döptes till Orinoco av fru Lilly Moberg.
1944, den 6 mars levererades fartyget till Rederi AB Nordstjernan. Orinoco sattes i trafik först efter krigsslutet.
1964, juni - juli såld till Guan Guan Shipping, Singapore. Omdöpt till Golden Spring ( Sg ).
1971, natten mellan 11-12 november sjönk fartyget utanför Shanghai, efter att ha gått på ett rev.
Tonnage: 7.418 brt, 5.662 nrt, 7.895 tdw.
Motorfartyg, byggt 1945 vid Kockums Varv som NB 278.
Dim: 134,2 x 17,4 x 6,8 m.
Maskineri: 2 stycken 7 cyl, Kockum - M.A.N. , 7900 ihkr. 17 knop.
Signal: SIRT
RN: 8733
1944, den 23 september sjösattes fartyget och döptes av fru Axel Ax:son Johnson jr till Bio-Bio.
1945, den 12 november levererades fartyget till Rederi AB Nordstjernan.
Hon sysselsattes på Centralamerika och Västindienlinjen.
1969, 7-8 september brandskadades fartyget svårt i de förliga lastrummen och delar av inredningen. Bio-Bio låg för översyn i Lindholmens torrdocka, då branden uppstod i korkisoleringen. Brandorsaken var troligtvis att svetsloppor kommit in i korkisoleringen vid svetsarbeten. Skadorna blev så skadat att hon inte reparerades.
1969, i november såldes Bio-Bio till AB Järnsida i Göteborg för att nedskrotas. Senare samma år vidaresold till Eckhardt & Co, Hamburg, som i sin tur sålde fartyget till Recuperaciones Submarinas SA, Santander, för nedskrotning.
1970, den 7 januari avgick fartyget under bogsering Göteborg och anlände till Santander den 18 januari.
Tillbaka till Johnson Lines hemsida
Skriv och tyck till
Pär Carlgren © 1998 -
Källor:
Götaverken 125 år, 1841 - 1966
Handelsflotta och sjöfart, Rinman Ture,
Lindholmen 1845 - 1945
Johnson Line 100 år, Sjöhistoriska museet
Johnsonflaggen
Kockums MV 1840 - 1965
Nordstjernan innefrån, S Larsson - J Saving
Svenskt Sjöfolk i krig och fred, Bokförlaget Antiqua 1949
Svensk Skeppslista, Olika årtal
Svensk Sjöfarts Tidning
Eget materiel och anteckningar
Johnson-fartyg, Eric A. Ericson